måndag 9 mars 2009

Återbesök vid Rö.... Möse


I dag har jag knatat upp till mossen vars existens jag anat, men som till för till helt nyligen var oupptäckt. Det går att läsa om själva fyndet i ett tidigare inlägg. Har tidigare upptäckt att det inte är en skröna att man i skogar som man inte känner till, gärna går i cirklar. Detta är märkligt o svårt att acceptera. Man kommer ut på samma ställe som man gick in i skogen. Känner då inte igen sig alls eftersom hjärnan tror att man är någon annanstans. En del hävdar att detta händer kvinnor oftare än män? Jag traskade runt mossen o tappade då o då bäringen. Tur att man kan läsa myrstackar o trädlavar! Är dock lyckligt hemma. Har sågat till lister, som blev lite lagom sneda. Dagen då spacklet uppfanns var en dag m revolutionära förtecken. Kvisthuvuden är inte bra att spika i, o de finns dolda på de mest olämpliga ställen. Lera är mjukt o formbart. Mitt material...

5 kommentarer:

  1. Hur var mösen denna gång? Något porösare möjligen?

    SvaraRadera
  2. Så kan man säga. Något mer svårtillgänglig...

    SvaraRadera
  3. Sicket vackett träd! Men det bor inte i mösen va? Jag tänker att det ligger ju en presänning på backen.
    Jag har gått i cirklar en gång. Det var hos Jyrki, det var högsommar och jättevarmt, det var med en hund (minns inte vems) och det var i väldigt täta ensnår - och jag var nära panik. Men det kanske var min kvinnliga sida som guidade mig...
    Tappa bäringen - ett uttryck man hör alldeles för sällan nu för tiden. Undrar om det beror på att uttrycket har ersatts av andra uttryck eller om folk helt enkelt inte tappar bäringen lika ofta längre...

    SvaraRadera
  4. Trädet är placerat på en plats på väg till.. Bäring är ett fint och jag håller med dig alldeles för sällan använt ord.

    SvaraRadera
  5. Jag vill se Rövens Möse. Ta mig dit nästa gång vi går en promenad med hunden.
    W

    SvaraRadera