En vanlig arbetsdag i verkstan

Varit i Jönköping o hälsat på min favoritsmåländska. Trevligt. Kommit över min initialångest vad gäller keramisk tillverkning. Tränar annnorlunda språk. Ska gå med i en kör där det sjungs annorlunda språk. Om jag rullar långa korvar i lera kanske jag kan virka en skål? Man kan göra nästan vad man vill i lera. Baka in katten eller en anka o sen bränna alstret i ugnen, så har man en ihålig katt eller ankfigur. Där i kanske man kan förvara överbliven spagetti eller sin tvål. Ja, ideérna är många idag. Hoppas de håller i sig tills i morgon.

Måndag o mörbultad

Har inte kroppsarbetat så hårt som jag gjort i dag på flera månader. Har hjälpt till att plocka ner två kakelugnar. Stendammslunga och hårt ansträngda muskler. Det senare är nog så bra. Slitet fortsätter i morgon. I gengäld kanske jag får partiellt nytt golv i köket. Fårplanerna går framåt o kontakt m Länstyrelsen har gjorts om att få ekonomiskt bistånd, för att vi är så snälla o håller betesmarkerna i trim, m hjälp av får o lite röjning. Finfint m EU... Sen jag snutit ut allt svart snor ur näsan o karvat fram den normala nyansen i ansiktet åt jag en omelett o stensomnade i 23 minuter. Livet är härligt. Det regnar ute o katten ligger i sin väska. Hunden har gått o nanat kudde o jag ska nog se om det gråa på tänderna går bort m Svinto innan jag knyter mig. Ankor är mer grislika än man förut visste.

Torsdagsväder?

Torsdag eftermiddag. Snön vräker ner. Vackert, kallt o tyst. Stora singlande flingor landar på hunden, som blir riktigt vacker. Inte för att hon inte var vacker som hon var, men allt kan förbättras. Jag lider av initialångest. Måste sätta i gång med keramikproduktion, helst nu, men det går inte bra.. Jag målar en vägg istället. Det ska ju också göras. Att blogga kan vara en verklighetsflykt, eller ett sätt att slippa göra något annat. Det visste jag inte för ett par månader sedan, men nu vet jag. Det är inte viktigt att exponera sitt ego på en blogg, men roligt. Att ha roligt är viktigt. Hur jag än vänder o vrider på saker o ting så blir jag förvånad över konklusionen. Härligt också att få använda svåra ord.. Jo, så är det

Återbesök vid Rö.... Möse

I dag har jag knatat upp till mossen vars existens jag anat, men som till för till helt nyligen var oupptäckt. Det går att läsa om själva fyndet i ett tidigare inlägg. Har tidigare upptäckt att det inte är en skröna att man i skogar som man inte känner till, gärna går i cirklar. Detta är märkligt o svårt att acceptera. Man kommer ut på samma ställe som man gick in i skogen. Känner då inte igen sig alls eftersom hjärnan tror att man är någon annanstans. En del hävdar att detta händer kvinnor oftare än män? Jag traskade runt mossen o tappade då o då bäringen. Tur att man kan läsa myrstackar o trädlavar! Är dock lyckligt hemma. Har sågat till lister, som blev lite lagom sneda. Dagen då spacklet uppfanns var en dag m revolutionära förtecken. Kvisthuvuden är inte bra att spika i, o de finns dolda på de mest olämpliga ställen. Lera är mjukt o formbart. Mitt material...

Tisdagar i mars...

är inte alltid ljuvliga. Det känns lite slirigt o kletigt o vått. Men jag arbetar oförtrutet vidare. Mot nya djärva mål.. I dag träffade jag min Nigeriakontakt. Hon var här o fikade o vi småpratade sådär lite mysigt om vägstandarden i Nigeria o den nya presidenten som hon tycker verkar lovande. Muslim o den första presidenten som har en akademisk utbildning! Sen skickade jag ett mail till mannen som så frikostigt lät mig o Bill bo hos honom i en alldeles egen hydda m vasstak o toalett. Ja, jag blir lite sugen på att göra något, vet inte riktigt vad ännu. Det håller nog på att formulera sig inne i hjärnvindlingarna nu. En process som kan ta ett tag.... Först o främst ska denna kletiga, kladdiga tisdag bli till solig o torr onsdag, sen får vi se. Det är så tråkigt att vara allvarlig, så jag blir alldeles tårögd. Slutar med det NU o tänker på allt fint som väntar bakom knuten. Där kan finnas lutfisk o rosor... Nää govänner nu myser vi till det m en kopp kamomillte o en liten mandelbiskvi.

Äntligen slutet på början av..

en ny vecka. Nya friska tag, långt ifrån Öxnevallas djupa skogar. Har suttit lamm-morske stand in, när syster Familj varit bortblåsta. Har suttit rätt passiv o stirrat in i braskaminen. Det var nog nyttigt på många sätt. Skönt att vara borta från hemmet o bara ha ett par precisa ansvarsområden att sköta. Valla hundar, mata hönor o får o se till så eventuella lamm blir väl omhändertagna av sina mödrar. Man kan konstatera, som så många gånger förr, att får är dumma, men förmodligen så smarta som de behöver vara för sin egen överlevnad. Har nu mot allt bättre vetande glatt gått i koalition m grannar PoE med fåruppfödning som huvudsyfte. Annars var det väl inget viktigt jag hade att förmedla, förutom att man bör vara positiv för att må bra.(Tror jag).